linasresa

Tre fullkomligt avstressande, avslappnande och oerhört lugnande dagar fick vi i Sanur. Våra dagar bestod av lång, god frukost, och efter det en kort men härlig promenad ned till stranden. Där låg vi näst intill ensamma i det långgrunda, glasklara vattnet och bara njöt. Med jämna mellanrum reste jag mig upp, gick med lätta långsamma steg ut på djupare vatten, doppade mig, vände och gick tillbaka. Om vi fick lust lyssnade vi på musik eller på en bra podcast, läste några rader i en bok, eller tog en svalkande och mättande bananmilkshake i skuggan. Låter det rogivande? Det var det! Jag har nog aldrig känt mig så lugn i hela mitt liv. Även fast hjärnan de senaste dagarna har börjat arbeta på högvarv inför allt som väntar när jag kommer hem med flytt, nytt jobb och fortsatta studier, fanns det ingen möjlighet att bli uppstressad i den miljö vi befann oss i. Underbart! På kvällarna strosade vi runt på gatorna, kollade lite i butiker och försökte göra det svåra valet om vilken restaurang vi skulle välja för intag av middag (ungefär där låg nivån på hur jobbigt vi hade det i Sanur).

 

I söndags fick vi bästa överraskningen. Helt plötsligt dök finaste Una upp på stranden helt utan förvarning. Hon skulle ta flyget hem, och bestämde sig för att ta en sväng inom och säga hej! Vi hann med en god middag ihop, och Una fick även chansen att ge tillbaka för min oväntade hårklippning (typ). Jag fick nämligen vara med när hon gjorde sin efterlängtade tatuering. Perfekt avslutning på resan!

 

Nu väntar de två sista dagarna vilka spenderas i Kuta. Sista stoppet innan taxin går till Denpasar och flyget hem till snöiga Sverige. Nu måste jag springa ned och kasta mig i en av de stora, brusande vågorna igen. Det är alldeles för varmt att sitta här uppe! Hej så länge.

 

Det blev inget andra dyk, så istället spenderade jag de sista timmarna på Gili T med att snorkla. En bra bit ut, på lite djupare vatten, fann jag bästa  platsen någonsin. Det första jag såg var en enorm Monkey fish, och därefter följde de mest fantastiska arterna efter de andra. Jag fick se min första Trumpet fish (istället för den snarlika Cornet fish som dyker upp lite överallt). Den var stor, lång och klargul i färgen. Fin! Efter mitt första dyk, med tillhörande adrenalinkick, har snorkling inte i ens i närheten nått upp till samma nivå, men här var det helt magiskt! Precis samma djurliv, och känsla, som att vara nere på kanske tio meters djup med dykarutrustningen på. Jag ville aldrig därifrån, men var till slut så illa tvungen. I tisdags vid lunchtid tog vi båten från Gili T vidare till Bali, och därifrån taxi till vår nästa destination - Ubud.

 

 

Vi stannade i Ubud i tre dagar, och hann samla på oss massor med nya intryck, upplevelser och saker... Nästan en hel dag spenderade vi på stadens stora marknad, med att leta efter fynd bland de miljontals saker som fanns. Två mycket nöjda och utmattade tjejer var det som kom tillbaka till hotellet den kvällen. På morgonen, innan vi gav oss in i marknadsröran, tog vi en promenad till Monkey forrest. Monkey forrest är precis vad det låter som, en skog full med apor. De flesta väldigt lugna och söta, men vi hade även oturen att stöta på en aggressiv och hispig gammal apa. Obehagligt eftersom man i bakhuvudet bar med sig att dessa apor kan bitas, och att de kan bära på rabies. Det vara bara att låta apan ta det man bar på, och sakta backa därifrån. Emilias påse fylld med presenter var det som råkade illa ut, men efter att apan kommit underfund med att den inte innehöll mat lämnade han den på marken åt oss att ta den tillbaka. Annars låg de flesta och sov, pillade loppor på varandra, eller kramades och brottades. Häftiga djur!

 

 

Tredje och sista dagen åkte vi, tillsammans med vår chaufför, runt och prickade in alla de sevärdheter vi inte ville gå miste om. Det blev besök till två hinduiska tempel, Elephant cave och Gunung Kawi, vi fick chansen att se det vackra vattenfallet Tegenungan, och åkte långt upp bland molnen för att skåda den fantastiska utsikten med vulkanen Batur i fokus. På vägen stannade vi även på en stor odling där de hade allt från kaffe, kakao, kanel, avokado, chili och aubergine, till nejlika, ingefära, citrongräs, durian, vanilj och papaya. Där fick vi vara med och göra kaffe, och avslutade besöket med en provning av olika kaffesorter. Gott och spännande! Min nya favorit är kokoskaffet (smakade som Baileys fast godare). Visste ni förresten att kaffebönan antingen är av det manliga eller det kvinnliga könet? Det är vanligare med kvinnliga bönor, men om du får tag på kaffe gjort av manliga bönor är det mycket starkare i smaken. Intressant, eller hur?

 

 

Efter heldagsturen blev vi avsläppta i Sanur, en fin hamnstad som ligger på Balis östra kust. Här ska vi i tre dagar njuta till fullo och försöka koppla bort att vårt äventyr snart går mot sitt slut. Fem dagar kvar. Nu kör vi!

 

Efter ett tårfyllt "vi ses" åkte jag, tillsammans med Una och Milla, från surfcampet vidare till Gili Trawangan. Vi tog in på ett mysigt litet hotell precis vid havet, med en stor härlig balkong. Där spenderade vi resten av seneftermiddagen innan vi gick ut för att äta en god middag. Fyrarätters blev det, och vi var så mätta att vi knappt kunde ta oss hem! 

 

Lördagen spenderade vi i var sin solstol med sol, bad, mat och snorkling som enda punkter på vår att-göra-lista. Välbehövligt efter två intensiva och innehållsrika veckor på surfcampet. På min snorkeltur stötte jag på två Hawksbill turtles som rofyllt satt och åt på botten. Jag följde dem så långt och länge mina lungor klarade, och kom upp till ytan med ett fånigt leende på läpparna. Fina djur det där, och de är extra söta när de går upp till ytan för att ta luft. Jag hade kunnat titta på dem i all evighet. 

 

Som så många gånger tidigare blev vi varse om hur liten världen är. Vi satt på ett café då två killar från Oslo, tidigare arbetskamrater till Una, plötsligt går förbi. Här, på lilla Gili T, i Indonesien. Just idag, just precis nu. Märkligt! Kul återseende, så efter middagen (denna gång fantastiskt god pizza) mötte vi upp dem för lite dans och trevligheter. Bra avslut på lördagen! 

 

I söndags lämnade Una oss för att återvända till surfcampet en vecka till, och jag måste säga att det känns väldigt tomt utan henne. Vi har spenderat de senaste tre veckorna ihop, och innan dess nästan ett år tillsammans som sambos i Oslo. Det slog mig plötsligt att vi inte kommer vara sambos mer. Vemodigt. Una önskade att få vara med då jag gjorde något oväntat. Så jag gick till en salong och klippte av mig mitt långa hår. Det var på tiden att göra något nytt, så jag är numera blond (typ) efter allt saltvatten och sol, och med tjockt axellångt hår. Känns fortfarande något märkligt, men jag gillar det!

 

Efter att Una åkt hyrde vi var sin cykel och tog söndagen till att cykla runt hela ön. Titta, fota, bada, äta. Vi njöt av livet helt enkelt! Imorse var jag uppe tidigt för att få uppleva en liten del av Indonesiens undervattensvärld. Jag utförde första dyket i Advanced Open Water Diver kursen, vilket var ett deepdive på 100 feet (30 meter). Vi dök på Shark point, och jag hoppades så att jag skulle få träffa en White tip reef shark. På grund av de starka strömmarna, och att en i gruppen drogs iväg av dessa, blev dyket tyvärr kortvarigt, något panikartat och utan hajar. Något besviken tjej, men fortfarande glad och stolt att jag numera kan, och får, dyka på djupt vatten! Tror att jag kommer ge mig ut imorgon bitti igen för ett nytt hajletarförsök, innan vi lämnar Gili Trawangan och beger oss vidare till Bali.

I två veckor har jag bott i den lilla byn Gerupuk på södra Lombok, på ett surfcamp med många fina människor. Därifrån tar jag med mig en stor bunt med härliga minnen från allt jag har fått uppleva. Nedan följer några av dem...

 

Fått en adrenalinkick av att för första gången stå upp på brädan och ta en våg, provat kosmisk yoga och att stå på huvudet, tränat pop-ups i femtiogradig värme, låtit vinden blåsa i mitt hår på en av campets gungor, fått träningsvärk i muskler jag inte visste att jag hade, slumrat i en hängmatta till ljudet av musik och havets vågor, firat min födelsedag med surf, fest och underbara människor, fått mängder med varma kramar,  lärt mig att paddla genom flera timmars träning per dag, skrattat mig till träningsvärk i både käke och mage, tagit min första egna våg utan hjälp och knuff, hoppat från en klippa och landat lite för mycket på rumpan, blivit omplåstrad varje dag efter infekterade bett och skärsår från surfing och cliffjumping, åkt båt i storm, ösregn och blixtar, ätit räkchips med teriyaki-sås två gånger om dagen, varit nära att drunkna i ett set med nio stycken six-foot monstervågor,  åkt scooter genom berg och dalar i alldeles för hög hastighet, träffat ett gäng kor på en vacker sagolandsstrand, druckit kall Bintang, delat rum med bästa gänget, svettats mer än vad jag trodde var möjligt, ätit en gaffel full med nyplockade seaworms, haft intressanta samtal med nyfunna vänner, sjungit mig hes liggande på mage på brädan i väntan på ny våg, lärt dagisbarnen på den lokala skolan att räkna till tio på engelska, kört ett träningspass i en varm skatingramp, suttit längst fram i fören på en båtutflykt, fått lära mig hur surfbrädor görs från början till slut, ätit chips med sjögrässmak, lärt mig fyra nya ackord på gitarr, gått ner i split för att försöka vinna en tävling, dansat hela natten till bästa dubsteppen, blivit fullkomligt beroende av friterad banan med choklad, fått en födelsedagskyss av en fin person, vaknat femtioelva gånger per natt av böneutrop och en fruktansvärt hes tupp, stannat uppe sena kvällar för att prata, skratta och jamma, varit ute på paddeltur med en stand up paddleboard, gått till toppen av ett litet berg för att se solnedgången, träffat två nyfikna apor, duschat i saltvatten, vant mig vid att alltid gå i fuktiga kläder och att torka mig på en fuktig handduk, skrattat mig till tårar under en skrattyogasession, åkt taxi i tjugo minuter för att få tillgång till internet och choklad, druckit litervis med Pocari sweat för att inte bli uttorkad, övervunnit två stora rädslor, vunnit över grabbarna i pingis, surfat mellan tre och nio timmar per dag, blivit inspirerad av all fin och positiv energi, ätit supergod Mahi mahi när vi besökte en restaurang i Kuta, fått lyckorus efter att ha svängt och surfat på vågens face för första gången, hittat vackra snäckor på fin strand, sett fiskar hoppa högt ovanför vattenytan, fått stöd varje dag från otroligt duktiga coacher, haft filmmys en kväll då regnet öste ned, varit på K-maskerad utklädd till en knockout, druckit drinkar med citron och honung, sjungit allsång med bästa gruppen på väg hem från surf på stormigt vatten, tittat på när barnen från byn kom till campet för att åka skateboard, och ätit gudomligt goda spenat-, ägg- och ostkakor på vegetarisk restaurang uppe bland bergen.

 

Det bästa är att jag träffat de mest fantastiska människorna på en plats med bästa atmosfären någonsin. Tack tack tack till alla som varit med. Nu börjar ett nytt kapitel med start på Gili Trawangan. Vi ses!

 

 

Från Tioman Island tog vi båten tillbaka till Mersing, och därifrån buss vidare till Singapore. Resan tog ungefär fyra timmar och vi var tvungna att byta buss fyra gånger i området kring gränsen. Väl framme i Singapore möttes vi av öppen himmel med regn som slog mot oss. Med taxi från bussterminalen lyckades vi ta oss till Little India och hotellet där vi skulle bo. Mysigt ställe på en liten sidogata till huvudgatan, där de många guldbutikerna var öppna dygnet runt. Även sent på kvällen var där fullt med folk i rörelse och vi hörde indisk musik spelas överallt. Dag två steg vi upp tidigt för att gå på upptäcktsfärd i Singapore. Little India ligger i norra delen av staden, och vi hade på en karta märkt ut alla platser vi ville se. Det var bara att börja traska! Vi fick se gröna parker fulla med färgglada blommor, ståtliga skyskrapor, rena gator, massor med människor och bilar, en vacker vit katedral, China town med sin marknad och hinduiska tempel, matvagnar med god friterad kyckling, strandpromenaden med häftiga statyer, fontäner och glassbarer, båtar fyllda med turister, Marina bay med sin häftiga topp formad som ett långt skepp, och mycket mycket mer. Solen tittade fram och vi kunde sätta oss vid vattnet för att kisande njuta av den vackra utsikten och även hamna i förgrunden på femtioelva fotografier, eftersom vi hade slagit oss ned framför en fontän föreställande ert vattensprutande lejon. Tydligen en av Singspores största turistattraktioner!? När solen började gå ned tog vi oss till en bar på taket av en av stadens högsta byggnader för att njuta av var sin drink och den otroliga utsikten. Då vi stod där öppnade himlen sig åter igen. Regn och blixtar gjorde att vi inte fick vara kvar, men vi hade haft gott om tid åt att försöka suga in alla intryck. Perfekt avslutning på ännu en perfekt dag! Efter en skön natts sömn tog vi flyget vidare mot Indonesien och Denpasar. Där väntade nya äventyr!