Surfcamp.

I två veckor har jag bott i den lilla byn Gerupuk på södra Lombok, på ett surfcamp med många fina människor. Därifrån tar jag med mig en stor bunt med härliga minnen från allt jag har fått uppleva. Nedan följer några av dem...
 
Fått en adrenalinkick av att för första gången stå upp på brädan och ta en våg, provat kosmisk yoga och att stå på huvudet, tränat pop-ups i femtiogradig värme, låtit vinden blåsa i mitt hår på en av campets gungor, fått träningsvärk i muskler jag inte visste att jag hade, slumrat i en hängmatta till ljudet av musik och havets vågor, firat min födelsedag med surf, fest och underbara människor, fått mängder med varma kramar,  lärt mig att paddla genom flera timmars träning per dag, skrattat mig till träningsvärk i både käke och mage, tagit min första egna våg utan hjälp och knuff, hoppat från en klippa och landat lite för mycket på rumpan, blivit omplåstrad varje dag efter infekterade bett och skärsår från surfing och cliffjumping, åkt båt i storm, ösregn och blixtar, ätit räkchips med teriyaki-sås två gånger om dagen, varit nära att drunkna i ett set med nio stycken six-foot monstervågor,  åkt scooter genom berg och dalar i alldeles för hög hastighet, träffat ett gäng kor på en vacker sagolandsstrand, druckit kall Bintang, delat rum med bästa gänget, svettats mer än vad jag trodde var möjligt, ätit en gaffel full med nyplockade seaworms, haft intressanta samtal med nyfunna vänner, sjungit mig hes liggande på mage på brädan i väntan på ny våg, lärt dagisbarnen på den lokala skolan att räkna till tio på engelska, kört ett träningspass i en varm skatingramp, suttit längst fram i fören på en båtutflykt, fått lära mig hur surfbrädor görs från början till slut, ätit chips med sjögrässmak, lärt mig fyra nya ackord på gitarr, gått ner i split för att försöka vinna en tävling, dansat hela natten till bästa dubsteppen, blivit fullkomligt beroende av friterad banan med choklad, fått en födelsedagskyss av en fin person, vaknat femtioelva gånger per natt av böneutrop och en fruktansvärt hes tupp, stannat uppe sena kvällar för att prata, skratta och jamma, varit ute på paddeltur med en stand up paddleboard, gått till toppen av ett litet berg för att se solnedgången, träffat två nyfikna apor, duschat i saltvatten, vant mig vid att alltid gå i fuktiga kläder och att torka mig på en fuktig handduk, skrattat mig till tårar under en skrattyogasession, åkt taxi i tjugo minuter för att få tillgång till internet och choklad, druckit litervis med Pocari sweat för att inte bli uttorkad, övervunnit två stora rädslor, vunnit över grabbarna i pingis, surfat mellan tre och nio timmar per dag, blivit inspirerad av all fin och positiv energi, ätit supergod Mahi mahi när vi besökte en restaurang i Kuta, fått lyckorus efter att ha svängt och surfat på vågens face för första gången, hittat vackra snäckor på fin strand, sett fiskar hoppa högt ovanför vattenytan, fått stöd varje dag från otroligt duktiga coacher, haft filmmys en kväll då regnet öste ned, varit på K-maskerad utklädd till en knockout, druckit drinkar med citron och honung, sjungit allsång med bästa gruppen på väg hem från surf på stormigt vatten, tittat på när barnen från byn kom till campet för att åka skateboard, och ätit gudomligt goda spenat-, ägg- och ostkakor på vegetarisk restaurang uppe bland bergen.
 
Det bästa är att jag träffat de mest fantastiska människorna på en plats med bästa atmosfären någonsin. Tack tack tack till alla som varit med. Nu börjar ett nytt kapitel med start på Gili Trawangan. Vi ses!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0