Flores och Tikal.

 
Fyra timmars buss tog mig till Flores, en pittoresk by belägen vid sjön Petén Itzá. Efter snabb incheckning och lunch tog jag båten längs kusten för att få njuta av naturen och ett par stopp vid kulturella sevärdheter. Ett av stoppen var en gigantisk stenhäst byggd år 1525, och ett annat var ett torn med fantastisk utsikt över Flores. Träden runt tornet var fyllda med spider monkeys, som roade sig med att hoppa från träd till träd. Eftermiddagen spenderades mestadels i vattnet. Med noll vind var sjön otroligt stilla, och därmed perfekt att simma runt i. Aah, avkopplande! På stranden gjorde vi en värmande brasa, och såg solen börja gå ner innan båten gick tillbaka till Flores.
 
 
På kvällen gick vi till en lokal restaurang, där vi fick chansen att testa alla möjliga sorters mat. Jag beställde wild turkey, men smakade även gibnot (wild pig), aguti paca (släkting till råttan, fast större), och armadillo. Spännande! Armadillon var svår att få ner (smakade ungefär som dåligt tillagat lamm)... Medan aguti pacan var en glad överraskning. Riktigt god! Min vilda kalkon var något av en besvikelse. Torr, och inte alls så god som Ingelstads där hemma.
 
Nästkommande dag gick bussen vidare mot Tikal, med dess enorma och välbevarade Maya ruiner. Tikal betyder Voices in the air, vilket man snabbt förstod varför. Ungefär fyra timmar tog det att gå runt området (vilket är mestadels djungel), klättra upp på toppen av några av de många templen och se dess rika djurliv. Jag stötte bland annat på ett gäng coatimundis (även kallad white nose coati), två agutis (av samma sorts som jag åt dagen innan...), samt bowler monkeys. För er som inte vet hur de låter, googla det! En ensam apa kan frambringa ljud som låter som hundra skrikande, arga apor tillsammans. Ett ljud liknade det som är i spökhuset på diverse nöjesparker, dock mycket högre. Att det dessutom ekar i Tikal gjorde inte vrålen bättre direkt...
 
 
 
Efter Tikal gick bussen vidare mot gränsen till Belize, vilken jag korsade gående. En taxi tog mig sedan vidare till nästa stopp på min resa - en liten ekolodge i regnskogen cirka två mil utanför San Ignacio. Ses där!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0